Blog Image

Runbloggen

Om bloggen

Bloggen handlar om runor och runinskrifter – om fynd, läsningar och tolkningar. Fynden är inte sällan arkivfynd. Det räcker oftast med en enda runa för att det ska bli en runinskrift – men ibland inte ens det. Ibland kan det också komma in noteringar om andra fornlämningar, utflykter i kulturmiljöer och liknande. Om inte annat anges är det jag själv eller familjen som har tagit bilderna.

Runor – en ny forskningsplattform

Evighetsrunor Posted on 31 december, 2020 17:45:51

I början av december lanserades Runor, den nya forskningsplattformen för runinskrifter.
Men det finns en hel del att komplettera den med.
Och färdig, nej det blir den inte. Ny tolkningar publiceras. Inskrifter hittas. Arkivfynd görs. Nya bilder tas. Andra forskningsmiljöer skapas som är värda att länka till.

Från Riksantikvarieämbetets webbsida https://www.raa.se/hitta-information/runor/

Bland det som lagts till efter lanseringen är en stor mängd länkar till bilder.
Men fler bilder finns, och kommer att knytas till forskningsplattformen.
Runtextdatabasen innehåller, utöver det som fanns i databasen från 2014, de ändringar och tillägg som beskrivs i loggboken. Två viktiga tillägg utöver det som är beskrivet i loggboken bör påpekas: det ena gäller att nya databasen innehåller flertalet av dalruneinskrifterna och att många inskrifter nu har översättningar till nutida språk.

Översättningsarbetet har sen fortsatt och mer kommer att läggas in i kommande uppdatering.
Andra viktiga uppdateringar som kommer framöver – se också de många gula markereringarna i loggboken – gäller inskrifterna från Isle of Man, liksom de grönländska inskrifterna.

När det gäller funktionalitet på plattformen Runor, saknar jag bl.a. att kartan i sin grundutformning inte visar inskrifternas nuvarande plats. Många runstenar står inte kvar där de en gång stod, och kartan kommer givetvis framöver visa var man kan ”hitta närmsta runsten”. Gör man däremot en utsökning, t.ex. en filtrering på inskrifter från ett visst landskap, eller en viss kommun, då får man med inskrifternas nuvarande plats på kartan.

Men det finns mer information att lägga ut på plattformen. Speciellt tänker jag på de inskannade delarna av Sveriges runinskrifter. Men varje ny – eller gammal – uppgift som kommer att knytas till plattformen blir värdefull. Och under 2021 blir det en hel del av den varan.

För egen del har 2020 inneburit en hel del arbete med just Samnordisk runtextdatabas, men också mycket arbete med en utgåva av Nordéns supplement till Östergötlands runinskrifter och med Svensk runbibliografi. I skrivande stund innehåller den senare databasen 4748 poster, varav 142 har lagts in under året. Och ytterligare 106 poster har uppdaterats under 2020. Arbetet fortsätter under 2021 – varje år skrivs nya artiklar, uppsatser och böcker om runor och runinskrifter. Tipsa gärna om dem.

Och ha nu ett riktigt Gott nytt år!

Senast uppdaterad 2020-12-31



Heldag om Evighetsrunor

Evighetsrunor Posted on 30 april, 2018 23:32:43

Fredagen den 27 april bjöd på ett heldagsrunråd i Uppsala. Ett runråd om projektet Evighetsrunor. Projektet har snart kommit halvvägs och strax spikas utformningen av databas och användargränssnitt. Vi bjöds på smakprov på gränssnittet och framför allt fick vi lämna synpunkter. Det ser lovande ut – och ska kunna fungera såväl i mobilen som i datorn.
En viktig synpunkt är att dagens sökmöjligheter finns kvar i en ny version.
Istället för dagens textfiler med t.ex. tecknet ” för att markera att det som följer är ett namn, eller () för att markera en skadad runa, ser vi framför oss filer i XML-format där man t.ex. anger uppgiften ”skadad” om en runa – och så kan det sedan på skärmen eller i en fil återges med () runt, eller en punkt under (den translitterade) runan.

En bättre möjlighet än idag kommer finnas i den nya miljön att spara sina sökningar (urval) och arbeta vidare med det man sökt fram. Intressant och troligen värdefullt blir också möjligheten att skapa egna anteckningar.

Forskningsplattformen kommer inkludera stora mängder av data, inte minst intressant är de många bilder som kommer finnas – t.ex. från ATA på Riksantikvarieämbetet, men också t.ex. från Otto von Friesens bildsamling vid Uppsala Universitetsbibliotek.

I den kommande versionen av runtextdatabasen kommer de dryga 350 dalruneinskrifterna att finnas med. Ett mycket intressant material från 1500-talet och framåt – och ofta okänt eftersom en hel del ännu är opublicerat. Den för närvarande yngsta genuina dalruneinskriften är daterad 1909. Se http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2015_043.

I Runverkets fältexemplar finns flera tusen noteringar – om uppmålningar, lagningar, flyttningar, korrekturnoteringar, nya läsningar m.m. Dessa uppgifter har nu skrivits rent och har därmed blivit digitaliserade.

Runtextdatabasen innehåller idag översättningar till engelska – men i den nya databasen är det värdefullt att också få en översättning till nutida språk. Men vilket modernt språk ska man använda för inskrifterna från t.ex. Grönland och Island? Och ska de skånska inskrifterna finnas både på danska och på svenska? Inte sällan finns flera tolkningar angivna i runtextdatabasen. Ett förslag som nämndes vid runrådet var att ofta bara ha med en tolkning, och att istället i kommenterar peka på alternativa tolkningar. Viktigt är också att peka på vad dagens ”$” står för – något jag själv har jobbat en del med att dokumentera. Liksom jag också påbörjat ett arbete med att översätta en del inskrifter till nutida språk.

Vid runrådet presenterade jag också mitt arbete med Arthur Nordéns supplement till Östergötlands runinskrifter, men mer om det en annan gång. Vi fick också höra om ett norskt projekt att publicera medeltida norska inskrifter (ej runor) och om de tre forskningsprojekten som knyts till Evighetsrunor.

Läs mer om vad som togs upp på Runrådet – och av vem: http://www.runforum.nordiska.uu.se/kalendarium/runrad-87/

Senast uppdaterad 2018-04-30



Digitalisering

Evighetsrunor Posted on 24 oktober, 2017 22:43:32

Vissa runstenar finns inte. De har försvunnit. Teckningar och anteckningar är det som finns kvar. Runristade föremål kan också försvinna, stjälas, smältas ned eller bara gömma sig i någon felaktigt märkt låda eller ask. Att då digitalisera alla äldre uppgifter om föremålet och inskriften gör att vi ändå kan komma det ganska nära.

Detta gäller givetvis även mycken annan information som finns i arkiven. Och det gäller inte minst dessa äldre bevarade uppgifter – ett återkommande bläddrande sliter på handskrifterna.

Även om runstenen är bevarad – vi kan granska originalet – säger de äldre uppgifterna oss mycket; dels forskningshistoriskt, om sin samtid, om upptecknaren, om vad som då ansågs viktigt att dokumentera, dels om föremålet som idag kan vara skadat men bättre bevarat i äldre tid.

Tyvärr kan vi inte alltid titta på originalet, istället kan vi göra en digital resa i såväl tid som rum och se på äldre och nyare bilder, anteckningar och läsa om runinskrifterna. Här kommer Evighetsrunor hjälpa oss – med den forskningsplattformen får vi en möjlighet att resa digitalt. Läs om Evighetsrunor här.

Men denna digitalisering är bara en av många. Under en resa kommer man vilja göra utflykter till andra digitala världar och ibland stanna till vid annat än runinskrifter, via länkar, platser, namn, texter och associationer man gör. Våra arkiv och museer rymmer ”oändligt” mycket – om inte annat så oändligt många möjligheter att vrida och vända på uppgifterna, och varje tidsålder kommer se på materialet på sitt sätt.

Att få kulturarvet digitaliserat är därmed värdefullt. Jag såg att det var ett idéseminarium den 17 oktober om digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar. Läs om det här. Har du kommentarer till det som togs upp på seminariet? Skicka in dem till Vetenskapsrådet senast den 31 oktober.

Senast uppdaterad 2017-10-24.