Produktiva runologer

I mitt arbete Svensk runbibliografi (1995) nämnde jag att Evert Salberger skrivit 104 runologiska arbeten och Sven B.F. Jansson skrivit 100 arbeten som tagits med i bibliografin vilken totalt innehöll 1936 runologiska artiklar, uppsatser, böcker och liknande. Den kvinna som då skrivit flest runologiska arbeten, medtagna i bibliografin, var Elisabeth Svärdström med 38 referenser.
Hur är situationen nu år 2023 i Svensk runbibliografi på webben? I en ögonblicksbild av bibliografin, den uppdateras löpande, finns totalt 5417 poster. Salberger har nu 146 poster i bibliografin medan Jansson har 137. Ett antal av dessa hade missats i den tryckta bibliografin men flertalet av Salbergers nyare medtagna artiklar publicerades under åren fram till hans bortgång 2008.
Men dessa runologer är nu inte de mest produktiva. Ögonblicksbilden visar att Helmer Gustavson varit ännu flitigare med 156 poster, av dessa skrevs drygt hälften efter att min tryckta bibliografi avslutades. Men flitigast av dem alla, hittills, är Magnus Källström med just nu 183 poster i bibliografin.
Den kvinna som nu har flest poster i bibliografin är Marit Åhlén med 98 artiklar och böcker, strax efter kommer Marie Stoklund med 94 arbeten och lite senare Lena Peterson med 86. Hur har det då gått med Elisabeth Svärdström som tidigare hade toppnoteringen bland kvinnor i bibliografin? De 38 posterna har ökats på till 47, men inga tryckta efter mitten av 90-talet. Det streck jag drog i bibliografin som jag redigerade klar i december 1995 var att jag tog med artiklar och arbeten till och med 1994. Jag visste dock då att jag skulle sakna en hel del från det året. Bibliografin hade därför underrubriken ”1880 – 1993”. Totalt blev det 74 arbeten från 1994 som hann komma med i den tryckta bibliografin, nu finns det 147.
Just 1994 tillhör alltså de år då det utgivits mest runologiska arbeten som hittat fram till bibliografin. Men för tre årtal finns det fler poster:
2002: 150 poster
1998: 160 poster
2003: 163 poster
Och 1996 kanske snart kommer ikapp 1994; för det året finns det just nu 146 poster i bibliografin.
Om man antar att det varje år publiceras minst 100 runologiska artiklar och arbeten som kan vara relevanta för svenska förhållanden, då saknas fortfarande en hel del från de senaste åren. I vart fall gäller det från och med 2007 och framåt. Ovan framgick att Marie Stoklund varit en produktiv runolog, hon är den från utlandet som skrivit flest arbeten medtagna i Svensk runbibliografi. Såsom dansk runolog har hon ofta beskrivit de skånska runinskrifterna. Andra flitiga utländska runologer som skrivit om svenska runinskrifter, eller ofta mer allmänt om runologi, är Klaus Düwel och James Knirk.
Många äldre poster läggs löpande in i bibliografin. Språkforskaren Carl Säve (1812-1876) var inte alls representerad i den tryckta bibliografin, men nu finns det 98 arbeten av honom i Svensk runbibliografi.
Läs mer om Carl Säve i Svenskt biografiskt lexikon.

Runbibliografin växer, hittills under sommaren har det lagts in 43 nya poster, samtidigt har omkring 30 andra poster uppdaterats. Mindre kända tidigare utgivna artiklar och arbeten, eller som bara missats, kommer läggas in. Nya forskare tillkommer, etablerade forskare inom granndiscipliner skriver något som behandlar runinskrifter och många ”hembygdsforskare” kommer fortsätta att skriva om ”sina runstenar”. Bredden lär öka. Just nu har de 21 flitigaste runologerna skrivit mer än 33% av alla runologiska arbeten medtagna i Svensk runbibliografi. Detta tror jag kommer att ändras så att det framöver kommer behövas fler runologer för att nå upp till 33% av alla poster i runbibliografin. Det beror då inte bara på att 13 av de 21 runologerna är avlidna och det därmed inte blir så många flera arbeten av just dem som kommer in i bibliografin, utan också på att flera yngre forskare ännu inte har hunnit skriva så många artiklar och arbeten. Eller så har de det, fast artiklarna ännu inte har hittat fram till runbibliografin…

PS Nu finns 5418 artiklar i bibliografin, artikeln om Carl Säve i Svenskt biografiskt lexikon är den senaste.

Senast uppdaterad 2023-07-29.

Från höstens runpyssel

Tiden går fort och det är redan december. Inte heller har tiden räckt till så mycket runpyssel som skulle önskas. Men en del har blivit gjort.
Svensk runbibliografi har under perioden september–november vuxit med 121 poster. Samtidigt har 60 befintliga poster blivit uppdaterade. Loggboken som jag för egen del fört sedan 2017 har under hösten vuxit med några procent och skulle om den skrevs ut bli över 500 sidor tjock. Men många poster återstår att lägga in, flera av er känner säkert till artiklar och andra runarbeten som fortfarande saknas i bibliografin.

Det finns ytterligare en loggbok i datorn som jag uppdaterat en del under hösten. Loggboken omfattar sådant som har ändrats eller bör ändras i Samnordisk runtextdatabas sedan 2014. Den version av loggboken som publicerades hösten 2020 med ändringarna som gjorts fram till dess omfattade 113 sidor, se http://www.runforum.nordiska.uu.se/filer/loggbok_2014-2020_aug.pdf. Nu är loggboken uppe i 152 sidor. Men det finns mer att redigera och uppdatera i databasen än sådant som noterats i loggboken. Framöver kommer det finnas flera anledningar att återkomma till databasen. Se innehållet i databasen via Riksantikvarieämbetets söktjänst Runor.

Lite mer tid än åt Samnordisk runtextdatabas har under hösten ägnats åt utgåvan av Nordéns supplement till Erik Brates Östergötlands runinskrifter. I oktober lades det ut ett par uppdateringar och i november blev 29 poster uppdaterade. Nu i december pågår redigering av posterna från Hanekinds härad. Mest är det planscherna och figurerna som får lite högre upplösning, i övrigt görs vissa korrekturändringar.

Idag skulle min far ha fyllt 94 år, som exempel på en av inskrifterna som uppdaterades under november kan därför nämnas Ög 94 från Harstads ödekyrkogård i Väderstads socken, Östergötland (se Nordéns beskrivning). Vi såg runstenen för många år sedan och såg då även på en runsten som hittades på kyrkogården 1974, Ög Fv1975;174 se också artikeln i Fornvännen. Men åter till Ög 94. Inskriften återges i Samnordisk runtextdatabas
: askata : auk : kuþmutr : þau : risþu : kuml : þia : iftiR : u-auk : iaR : buki| |i : haþistaþum : an : uaR : bunti : kuþr : taþr : i : ki[(r)]k[(i)(u)(m)]
”Åsgöta(?)/Åskatla(?) och Gudmund de reste detta minnesmärke efter Uddlög(?), som bodde i Haddestad. Han var en god bonde, dog i Grekland.” Den avlidnes namn, som runstenen är rest efter, lästes osäkert av Brate som utluk. Nordén läste u(l)auk. Helmer Gustavson läste år 1971 u-auk eller u(l)auk, men var 1975 inne på att namnet skulle kunna läsas utruk och att det då skulle vara samma Otrygg som nämns på runstenen som hittades 1974, Ög Fv1975;174 (tolkad ”… Jarl reste denna (sten) efter Otryggs broder (el. bröder).”). Inskriften bör kontrolleras närmare. Slutet av inskriften på Ög 94 läste Brate som kirkium, Nordén som ki(R)k(u)(m), Gustavson (1971) som ki-k-…, men att det är Grekland som avses får nog anses säkert. På Nordéns retuscherade foto ligger nederdelen av inskriften i skugga. Hade han väntat några minuter med att ta bilden hade skuggan försvunnit.

Ög 94 Harstads ödekyrkogård, Väderstads sn. Foto A. Nordén (ATA).

Senast uppdaterad 2022-12-04.

Runbibliografin och lite annat runologiskt under 2021

I juni skrev jag om runbibliografin att den då kommit upp i 5000 poster. Sedan dess har nu antal poster ökat till över 5100 poster.
Totalt har det under året blivit inlagt 365 nya poster i bibliografin, varav 111 nya sedan juni, se de gröna delstaplarna i figuren. Av dessa är 97 utgivna 1995 eller senare, och främst då från de senaste tio åren. Den röda färgen i figuren visar vad som blev inlagt under perioden 22/12 2019 – 22/6 2021.

Antal poster och uppdateringar i Svensk runbibliografi

Spridningen över tid har blivit lite jämnare, men det återstår fortfarande en hel del litteratur att lägga in – och få nys om. Även om jag fortfarande har en hel del litteratur och uppgifter om litteratur kvar att gå igenom är det alltid värdefullt med tips. Mycket har säkerligen getts ut under senare år, men det var nog mer som trycktes för ett tiotal år sedan.
Under året är det inte bara nya poster som har lagts in, utan 206 andra poster har också uppdaterats. Oftast har ändringen bara bestått av en mindre texträttelse, men inte sällan har länkar, klassificering och runsignum lagts till vilket ökar bibliografins användningsområden. Klassificeringen innebär att det för referensen kort anges vad som tas upp i arbetet. En intressant ingångsväg till bibliografin är ämnes- eller sökträdet. Litteraturen om en runinskrift är nåbar från ”Referenser” på plattformen Runor.

I övrigt har det i år, till stor del pga av pandemin, för egen del inte blivit några arkivforskningar. Men smärre redigeringar har det ändå kunnat bli i utgåvan av Nordéns supplement till Östergötlands runinskrifter. Under året har det vidare gjorts en hel del noteringar kring vad som bör uppdateras i Samnordisk runtextdatabas, ett arbete som är planerat att utföras under 2022.

Vidare vill jag gärna tipsa om att läsa om de runfynd som nyligen gjordes i Oslo.

Och läs gärna Magnus Källströms inlägg på k-blogg, där det senaste inlägget handlar om att tolka Rökstenen. En sten som det ständigt publiceras mycket om – i runbibliografin finns det minst 283 arbeten som mer eller mindre utförligt behandlar denna vår längsta runinskrift.

Senast uppdaterad 2021-12-31

5000 poster i Svensk runbibliografi

Svensk runbibliografi har under året utökats med över 250 nya poster. Främst från 2000-talet.
Post nummer 5000 blev en artikel skriven av Helmer Gustavson, en av de senare decenniernas namnkunnigaste runologer. Artikeln behandlar två intressanta runbleck funna på 1970-talet i Köpingsvik på Öland, men inte ordentligt publicerade förrän nu häromåret.
Artikeln gavs ut i tidskriften Futhark i volym 7 (2016), tryckt 2017. Från just den tidskriften finns det mer att hämta och lägga in i bibliografin. Men hör också av er om annan litteratur som ni inte hittar – allt får man inte nys om eller tips om från annat håll.
Som jag skrev i ett tidigare blogginlägg, fanns vid årsskiftet 2012/2013 ungefär 4000 poster i bibliografin, och nu alltså 1000 ytterligare.
Den 22 december 2019 skrev jag i runbloggen, att det hände något 2004. Det som hände var att Nytt om runer hade slutat att ges ut och att det därefter blivit svårare att hitta all runlitteratur som trots allt ändå publiceras.
Nedanstående bild visar med röd färg den litteratur som lagts in i bibliografin sedan 1½ år tillbaka – utöver också en del äldre litteratur. Mycket då från 2004 och ett par år framåt – men mest från de senare åren. Bilden är en ögonblicksbild, mer litteratur finns som sagt att lägga in.

Senast uppdaterad 2021-06-22

Runbibliografin – vad hände 2004?

Ovanstående figur visar hur mycket runlitteratur från perioden 1991-2014 som finns i Svensk runbibliografi. Toppåret är 1998 men 2003 ligger ej långt efter. Därefter händer något och inget av de senare åren når upp till nivåerna från perioden 1991-2003.

Det som hände var att tidskriften Nytt om runer slutades att ges ut, den sista årgången (2004) med en bibliografi för 2003 gavs ut 2006. Visserligen fortsatte redaktionen för tidskriften ett visst arbete med bibliografierna, men det blev aldrig något mer utgivet nummer och den sista preliminära litteraturlistan för 2012 omfattar enbart 4 poster.

Under den senaste månaden har arbetet med att uppdatera Svensk runbibliografi tagit fart. Mer än 75 poster har uppdaterats och 45 nya poster har lagts in. Främst är det litteratur från 2014 och senare som tillkommit. I det arbetet har också noterats närmare 40 nya poster att lägga in för 2004, därmed kommer skillnaden mot tidigare år inte längre bli signifikant för just 2004. Det hindrar inte att svårigheten att hitta runlitteratur från senare fortfarande är stor. Utan Nytt om runers bibliografier tar arbetet längre tid och litteraturen blir mer svårfunnen. Att utifrån titeln på en artikel eller bok avgöra om den handlar om runinskrifter är inte heller alltid enkelt – och berör den runinskrifter från Sverige?

Arbetet med Svensk runbibliografi kommer fortsätta under 2020, planerna är då också att närmare beskriva den och dess möjligheter i annat sammanhang. Men redan nu i mellandagarna kommer säkerligen runbibliografin utökas med en hel del poster – speciellt då från de senaste 15 åren. Men först önskas alla en riktigt God Jul!

Senast uppdaterad 2019-12-22

Jan Axelson 1960–2019

Jag träffade Jan flera gånger på Runverket där han jobbade i ett antal perioder under senare delen av 1990-talet. Där kunde han leta reda på saker åt mig, t.ex. rapporter jag hade nytta av för uppdateringar av min runristningsförteckning – och senare av Samnordisk runtextdatabas. Jan gick på Runverket bl.a. igenom de opublicerade runinskrifterna från Småland där en tanke var att numrera dem från Sm 171 och uppåt, något som dessvärre inte blev färdigt. Ett arbete som däremot blev klart och användbart var ”Runrön 5” Mellansvenska runristare. Förteckning över signerade och attribuerade inskrifter (1993). Det var faktiskt användbart redan innan det gick i tryck – några år tidigare lades ristaruppgifterna in i den dåvarande databasen för de vikingatida svenska runinskrifterna. Uppgifterna behövde efter tryckningen bara kompletteras på enstaka punkter.

Under flera år på 1990-talet och några år in efter millennieskiftet var Jan Axelson medförfattare till den ”Runic bibliography” som årligen gavs ut i Nytt om runer. Och under 2012 sammanställde jag och Jan varsin del av Svensk runbibliografi. Jag redigerade in litteraturen som fanns med i min tryckta runbibliografi jämte annan runlitteratur som saknats där för perioden till 1994, medan Jan fokuserade på de senaste decenniernas runlitteratur. Det blev ungefär lika mycket litteratur för oss båda.

I Svensk runbibliografi finns 17 poster med runlitteratur som Jan skrivit. Och snart 18, en post saknas som jag får lov att lägga in. I mina pärmar har jag kopior av ungefär 10 rapporter om runfynd och runinskrifter som Jan skrev under sin tid på Runverket. I övrigt har Jan publicerat ett av de många häftena till Riksarkivets Svenskt diplomatarium och fram till sin bortgång var han under flera år studievägledare på institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Ett tack till en saknad runkollega och vän.

Senast uppdaterad 2019-11-20

Svensk runbibliografi – fem år som databas

Åren 1990-1995 höll jag på med Svensk runbibliografi – en förteckning över litteratur om runologi i allmänhet och svenska runinskrifter i synnerhet. Under 2012 fick jag möjligheten att – tillsammans med en runkollega – på betald arbetstid (vid Stockholms universitet) lägga in bibliografin i en databas på webben. Jag lade in de äldre posterna (från min 90-talsbibliografi), medan kollegan lade in de senaste decenniernas runlitteratur. Sedan 2013 finns bibliografin hos Riksarkivet på adressen http://fornsvenskbibliografi.ra.se
Vid årsskiftet 2012/2013 fanns cirka 4000 poster i bibliografin och nu innehåller den över 4500 poster – artiklar, böcker och uppsatser om svenska runinskrifter eller runologi i allmänhet.

Parallellt med runbibliografin på webben finns den större Fornsvensk bibliografi – en bibliografi med litteratur om medeltida texter på fornsvenska. Där finns kring 19.000 titlar.

Två sökingångar till Svensk runbibliografi är intressanta att peka på. Via menyn ”Fler sökalternativ” kan man välja ”Svensk runbibliografi” och där t.ex. ange ett runsignum – ett id (signum) på en runinskrift och få upp litteratur om just den inskriften. Det andra alternativet jag vill peka på är ”Sökträd” under ”Fler sökalternativ”. All litteratur har fått en eller flera klassificeringar. Det gör att man exempelvis under ”Runologiska studier” kan välja ”Runristare och ristarattribuering” och få fram relevant litteratur. Man kan givetvis också kombinera sökningar för att få fram litteratur som handlar om exempelvis ”Utlandsfärder” eller någonting under ”Språkvetenskap”.

För framtiden är det aktuellt att komplettera med de senaste årens litteratur, men också en del äldre litteratur. I det senare fallet håller jag då och då på att komplettera med en del litteratur från 1980-talet. Vad som inte syns är också de rättelser och kompletteringar av uppgifter som löpande görs. T.ex. kan man vid läsning av en artikel notera vilka inskrifter som behandlas och komplettera klassificeringen – vad handlar egentligen artikeln om?

Allt runologiskt finns inte med i bibliografin – där saknas typiskt litteratur som inte berör det svenska runmaterialet eller som inte handlar mer allmänt om runologi. Och där saknas även tidningsartiklar, men mer om det senare i ett framtida inlägg.

Figuren, med ett rundjur från Hillersjöhällen (U 29) i Uppland, kommer från bibliografins hemsida.

Senast uppdaterad juldagen 2017.