Om en gravhäll från Hammarby kyrka, Uppland

I juni 1959 upptäckte Hugo Sabel att en korsristad gravhäll från Hammarby kyrka i Uppland hade runor. Sven B. F. Jansson skriver i Fornvännen 1959, s. 194 att fyndet gjordes när ”det tjocka putslagret på sakristians norra yttermur hade slagits bort och några smärre kilstenar hade avlägsnats”. Intrycket vid läsning av artikeln är därmed att gravhällen upptäcktes först då, men stenen är avbildad på ett foto i Antikvarisk-Topografiska Arkivet (ATA) på Riksantikvarieämbetet taget 1912, se figur 1. Och redan i augusti 1727 avbildade Olof Celsius gravhällen, se handskriften Fm 60:2 på Kungliga Biblioteket.

Figur 1. U Fv1959;196 Hammarby kyrka, foto 1912 (ATA).

Runristade gravhällar från Uppland är förhållandevis ovanliga med tanke på det stora antalet runstenar i landskapet. Innan fyndet av runorna på den tidigare inmurade stenen i Hammarby kyrkas sakristiemur kände man till U 15 från Ekerö kyrka, U 64 från Spånga kyrka, U 398 från S:t Pers kyrkoruin i Sigtuna, U 413 från Norrsunda kyrka, U 440 från Odensala kyrka, U 799 från Långtora kyrka och U 989 från Funbo kyrka. Ett senare fynd har gjorts i Giresta kyrka. Runverket fick information om runorna år 2009 på gravhällen, men den har varit känd sedan tidigare – fast då bara med sin 1600-talsinskrift. Läs mer om den och andra gravhällar i Magnus Källströms artikel Vikingatida och medeltida skrifttraditioner i Futhark 4 (2013), http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:682693/FULLTEXT01.pdf.

På ett foto taget 1959, se figur 2, ser man gravhällen från Hammarby inmurad i sakristieväggen nära runstenen U 272.

Figur 2. U Fv1959;196 Hammarby kyrka, foto 1959 (ATA).

Gravhällen finns sedan länge i ett kapell vid Hammarby kyrka, uppfört alldeles i början av 1960-talet.

Gravhällens inskrift lyder
× krestin × let × giara × merki × eftiR × sun sen × huir sum runum riþr × hafi byniR × firiR × alah sial × suni ’ uaR faþiR ala ×
Kristin lēt giæra mærki æftiR sun sinn. Hværr sum rūnum rāðr hafi bø̄niR fyriR Āla/Alla sial. Suni vaR faðiR Āla/Alla.
”Kristin lät göra minnesmärket efter sin son. Var och en som läser runorna have böner för Åles (Alles) själ. Sune var Åles (Alles) fader.”

Inskriften gav mig idén att tolka runföljden alah på den försvunna runstenen U 1038 från Altomta, Tensta sn, som Al(l)e, se min artikel Två otolkade runnamn – alah och uhi, i: Studia anthroponymica Scandinavica 17 (1999), s. 21-26. Inskriften på runstenen lyder enligt äldre uppteckningar hiþibiarn · lit · raisa · stain × at alah broþur sin l–kiri…rn hia och tolkas ”Hedenbjörn lät resa stenen efter Åle/Alle, sin broder …”. Liksom på gravhällen från Hammarby är h-runan rimligen ett felristat skiljetecken (×), jämför fotot av gravhällens ena långsida nedan. Passa på att be en bön för Åles (Alles) själ vid besök i kapellet.

Figur 3. U Fv1959;196 Hammarby kyrka, foto N. Lagergren 1959 (ATA).

Senast uppdaterad 2024-03-01.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *