På en av de många runpinnarna från Bryggen i Bergen finns det en som nämner eld, något som passar bra en dag som denna, Valborgsmässoafton.
Runpinnen betecknas N 603 i Norges innskrifter med de yngre runer och hittades i Nordre Gullskoen 1961 vid arkeologiska utgrävningar. Pinnen är fyrkantig och har runor på tre av sidorna och är bara 11,4 cm lång, början och slutet av varje rads inskrift saknas. Intressant är att inskriften är på latin. Och inte vilket latin som helst, utan texten är hämtad från den medeltida diktsamlingen Carmina Burana.
Carmina Burana innehåller över 240 dikter, varav två (nr 88 och 71) delvis finns med på den här aktuella runpinnen. Låt mig här bara fokusera på inskriften på en av runpinnens sidor, nämligen där elden återfinns.
Den delen av inskriften, se a i figuren ovan, lyder, se också här:
… -gṛẹ:gie : igni:bus : ka^lẹsko : æius : koti:die : in amo^re : græs:ko …
Och det skulle då om pinnen varit lite bättre bevarad kunna återges:
[Virginis e]gregie ignibus calesco [et] eius cotidie in amore cresco; …
Låter vi Google translate översätta texten till svenska, blir det:
»Jag värms av Jungfru Marias utmärkta eldar och jag växer i hennes kärlek varje dag.»
Går vi istället till Sigmund Skards översättning i Aslak Liestøls beskrivning i Norges innskrifter med de yngre runer, blir det:
»Ei har fanga hjarta mitt, der i draum eg vankar, leikar i mi lengting blidt, fyller mine tankar.»
Liestøl ger också en mindre poetisk översättning:
»Eg brenn av (kjærleiks)eld til den framifrå jenta og veks dagleg i hennar kjærleik (min kjærleik til henne veks dagleg).»
Runföljden igni:bus återger alltså det latinska ordet ignibus. Ordet ignibus är en böjning av ignis, eld på latin. Och även om vi i svenskan nog inte har några ord som bygger på ignis, kan vi säkert var och en hitta ord i andra språk.
Orden ignibus och ignis finns i en runinskrift på ett korsformigt medeltida runbleck från Lödöse, Vg 264 hittat i augusti 1970. Där står:
tomine gesu … ibera te ingi-…
liberasti tes … te kamino ihnis · s-…
Vilket på latin blir:
Domine Iesu [Christe, l]ibera de igni[bus sicut]
liberasti tres [pueros] de camino ignis …
Och det översätts av Elisabeth Svärdström i Fornvännen 1971 till:
»Herre Jesus Kristus, befria (själen) från lågorna, såsom Du har befriat de tre ynglingarna ur den brinnande ugnen …»
Bönen syftar på en berättelse i Daniels bok i Gamla testamentet, kapitel 3, där de tre ynglingarna räddades ur en brinnande ugn genom ett Herrens under.
Åter till runpinnen.
Pinnen är arkeologiskt daterad till omkring 1250 medan diktverket Carmina Burana är daterat till omkring 1230. Det innebär att diktverket snabbt, tycker jag, hittade upp från nuvarande Österrike, där Carmina Burana antas ha sitt ursprung, till våra nordiska breddgrader.
För några år sedan kom en artikel av Egil Kraggerud i tidskriften Futhark som behandlar inskriften och dess koppling till diktverket.
Kraggerud ger följande tolkning och översättning av inskriften i sin artikel:
[Virginis e]gregie ignibus calesco; eius cotidie in amore cresco.
[Presen]s agam tenere, virgo; sic agamus: ambo sumus teneri.
[Avis canit] a lucis agone: filumena querule terea r[etractat.]
‘In my passion for an outstanding [virgin] I am getting hot, and in my love
for her I am getting stronger day by day.
[Face to face] I will act tenderly (gently), O virgin; let us act in such a way:
we are both of tender age.
[A bird sings] in agony from the groves: it is the nightingale (= Philomena)
that woefully [shuns] the hoopoe (= Tereus).’
Att hitta en runinskrift kan göra att man blir ”eld och lågor”, ett uttryck som brukar tolkas ”bli glad och upprymd”. Men jag läste en artikel där yngre personer i något högre utsträckning än den traditionella tolkningen menade att uttrycket skulle tolkas ”bli arg och frustrerad”, se https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1631084/FULLTEXT01.pdf#page=20.
Kanske inte något att bli arg över, men gamla uttryck och talesätt är viktiga att föra vidare till kommande släktled så att de kan förstå uttrycken vilka kan dyka upp i alla möjliga sammanhang.
Senast uppdaterad 2025-04-30.