I min hemsocken Bro i Uppland finns flera runstenar. Två kommer från Härnevi. Eller mer precist från närheten av Skällsta bro, på södra sidan av Enköpingsvägen. En bit av den ena runstenen står kvar (U 621), resten av den stenen kanske murades in i en spis för länge sedan. Inskriften lyder i översättning »Åbjörn och Sigbjörn och Gunnhild lät resa denna sten efter sin fader och hon efter sin man Assur.» Den andra runstenen står sedan 1913 vid prästgården. Uppgifterna från 1672 i Rannsakningarna efter antikviteter lyder »På Herrenwij Ägorne östan för Skielstadh broon .2 Runesteenar». Dessa och andra uppgifter från 1600-talet kan nu kompletteras av en karta som preliminärt kan dateras till omkring år 1700. Kartan beskriver byn Råby på andra sidan landvägen, dagens Enköpingsvägen. På konceptet – utkastet – till kartan markeras runstenarna och där står: »2ne Runstenar». Kartan finns i Lantmäteristyrelsens arkiv på Lantmäteriet i Gävle och har beteckningen B9-19:1.
Den runsten som nu står vid Prästgården (U 622) är även den skadad. Men den förlorade biten har saknats sedan 1600-talet och finns kanske även den uppåt Skällsta och Råby. Inskriften lyder (egen läsning) · kunhi… … · eft(i)R · sun sn · hursefn(i) ’ au(k) · oithafþ(a) uþ (h)(i)b uil, vilket jag tolkar »Gunnhild … efter sin son Horsämne(?) och Vithövde. Gud hjälp(?) väl(?).» Gunnhild i de båda inskrifterna avser säkerligen samma person. Slutet på inskriften borde ha förklarat hur Vithövde var släkt med Gunnhild och/eller Horsämne, men istället tycks där stå en bön.
Det är alltså konceptet till kartan som innehåller mest information. På den bara delvis färdiga renritningen av kartan finns inga uppgifter om runstenarna, inte heller står där när kartan gjordes och vem som ritade den. Men som tur är finns alltså utkastet i behåll.
Senast uppdaterad 2019-04-21
Mycket intressant att stenarna har stått bredvid varandra på den ena sidan av vägen, inte på ömse sidor om den. Det liknar arrangemanget av U 207 och U 208 vid Rocksta i Angarn, där det ju också är Visäte som har ristat.
Tack Tommy, då stämde min preliminära datering. Den renritade kartan 01-BRE-5 nämner dock inte runstenarna. Det finns även en annan karta (utkast) i lantmäterimyndighetens arkiv från just 1706, 01-BRE-4 av J. Braun. Men inte heller den nämner runstenarna.
Hors- är säkert ’häst’, se SAOB, jämför med engelskans horse och isländskans hross.
Förresten så går det att datera kartan mera exakt. I den lokala lantmäterimyndighetens arkiv finns ytterligare en (färdig) kopia av renritningen 01-BRE-5, daterad 1706 och signerad Carl Enbergh.
Namnet hursefn(i) är onekligen dunkelt. Efterledet -efni ”ämne” är ju ganska klart och dokumenterat i andra sammanhang, men vad betyder hurs-? Det enda jag kan komma på är att det är en felskrivning för hærs- ”hövding”, men då borde det ju stå hers- eller kanske hirs-. ”Hövdingeämne” låter ju annars som ett fullt rimligt namn eller tillnamn.