Dörringen från Delsbo

I sakristian till Delsbo kyrka i Hälsingland förvaras en dörring med en medeltida runinskrift, daterad till 1200-talet. Efter en brand år 1740 byggdes kyrkan från 1200-talet om (tre väggar fick ingå i den nya kyrkan). Vid ombyggnaden 1892–93 fick kyrkan sitt nuvarande utseende. Branden började natten till den 26 februari 1740 i prästgården, men spreds till kyrkan och klockstapeln. Redan på morgonen efter, medan det fortfarande brann, började man hugga timmer till den nya kyrkan. Totalt var det ett trettiotal byggnader som blev lågornas rov. Det var bara några få saker som kunde räddas från kyrkan, däribland då dörringen.

Men tyvärr skadade runringen. Det som hände nu var att runorna ”bättrades på” baserat på en tidigare avbildning, men därmed kan man inte exakt uttala sig om runformerna.

En sådan bevarad avbildning är en teckning gjord av Johannes Bureus (eller Johan Bure) gjord långt innan branden, se nedan.

Jag var till Delsbo kyrka tidigare i maj på en runresa till Hälsingland och tog nedanstående foton. Läs bl.a. mer om runinskrifterna från Hälsingland i Magnus Källströms blogginlägg.

Marit Åhlén anger följande inskrift på ringen i sin artikel Runinskrifter i Hälsingland från 1994 där den får beteckningen Hs 19.

sia : ma : þu : a · mkh : æi : ma þu : fa : mik : kunnar : karþi : mik : kirkian : a · mkh : siluk · maria

Läsningen kirkian är dock ett feltryck i artikeln, runföljden lyder kirkain. Fast det borde egentligen just ha stått kirkian, ordet betyder kyrkan.

Hs 19. Delsbo kyrka. Teckning J. Bureus i Fa 10:2 (s. 138). Foto: KB.

Går vi till Bureus teckning i handskriften Fa 10:2, se ovan, så läste han:

sia : maþu : a mkh : æi : ma þu : fa mik kunnar : karþi : mik : kirkain : a mih : sæluk maria

Eller snarare med runföljden sæluk maria först i enlighet med vad han anger i Fa 10:2 liksom i handskriften Fa 5.

Johan Gustaf Liljegren i Run-urkunder (1833) anger läsningen:

saluk maria sia : ma : þu : a : mkh : ai : ma : þu : fa : mik : kunn:ar : garþi : mik : kirkain : a : mkh

Liljegren hämtade sin läsning från kyrkoherde Knut Nilsson Lenæus’ arbete Delsboa Illustrata (1764). Lenæus var kyrkoherde i Delsbo vid tiden för branden och kan mycket väl ha lärt sig runor av sin lärare Olof Celsius. Och efter branden gjorde han den moderna runristning med sex runslingor som finns i sakristian, se bild.

Delsbo kyrka. Utdrag ur sentida inskrift av Knut Nilsson Lenæus. Foto: J. Owe 2026.

Hur lyder inskriften och vad betyder den?

Hs 19. Delsbo kyrka. Första delen av inskriften. Foto: J. Owe 2026.
Hs 19. Delsbo kyrka. Andra delen av inskriften. Foto: J. Owe 2026.
Hs 19. Delsbo kyrka. Sista delen av inskriften. Foto: J. Owe 2026.

En läsning av de runor som går att se idag blir (se bilderna ovan):

sia : ma : þu : a · mkh : æi : ma þu : fa : mik : kunnar : kærþi : mik : kirkain : a · mkh : saluk maria

Vilket tolkas:

Se må du på mig, ej må du få mig, Gunnar gjorde mig. Kyrkan äger mig. Salig Maria.

Att läsa ”Salig Maria” först är fullt möjligt, men här har jag valt att placera orden sist.

En udda detalj i inskriften är de olika stavningarna av ordet mig. Först står det mkh, sedan mik två gångar, och till sist återigen mkh. Men oavsett stavningen noterar vi att inskriften är skriven på rim. Av inskriften framgår att ringen inte får tas från kyrkan, den ingår bland inventarierna och är kyrkans äldsta inventarie.

Senast uppdaterad 2026-05-31.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *