I samband med att ett nytt altare – versus populum (vänd mot församlingen) – invigdes i Bro kyrka kom jag att se på det antependium som, nu i trefaldighetstid, finns framför det medeltida altaret.
Att antependiet är skänkt till kyrkan år 1938 av Axel R. Bildt och hans hustru Dagmar som ett par år senare lät bygga det hus jag bor i är en rolig detalj. Men nu gällde det motivet.
I mitten finns ett kristusmonogram, till vänster och höger finns symboler som säkerligen knyter an till att den gröna färgen under kyrkoåret handlar om sånt som sådden, växandet och mognandet. Det gröna symboliserar därmed växandet i tron.
Men sett från perspektivet runor så ser symbolerna ut som så kallade kvistrunor. Svenska akademiens ordlista förklarar “kvistruna” som
“runa som består av ett lodrätt streck och ett varierande antal streck som pekar utåt.”
Vad betyder strecken? På den ena sidan, normalt vänster, finns det antal streck som pekar ut ätten i runraden (futharken). På den andra sidan, normalt höger, finns det antal streck som pekar ut runan inom ätten.
Eftersom ätterna numreras från höger till vänster så omfattar den första ätten, under vikingatid, runorna
tbmlR
Den andra ätten omfattar runorna
hnias
Medan den tredje ätten omfattar runorna
fuþork
Med tre streck till vänster och två till höger motsvarar den första “kvistrunan” en u-runa.
Med två streck till vänster och tre till höger motsvarar den andra “kvistrunan” en i-runa.
Detta blir alltså ui, vilket skulle tolkas som ordet ‘vi’.
Att ett vi kan vara en förkristen helgedom ska vi inte tänka på nu – här är vi ju verkligen i en kristen helgedom. Annars förekommer -vi ofta i ortnamn, såsom Ullevi och Härnevi.
Låt oss istället se detta vi som något betecknar församlingen, detta vi som församlas i kyrkobyggnaden.
Sök gärna på litteratur om lönnrunor och chiffer – dit kvistrunor räknas – i Svensk runbibliografi, direktlänk.
Senast uppdaterad 2025-08-31.